När den där ledsamheten plötsligt sköljer över en.. Grinat, sovit, grinat o sovit lite mer är vad jag spenderat dagen med. Jag är  så trött på detta. Att jag slösar bort mitt liv. Hur ska jag få tillbaka den här tiden jag slösat bort? nejjustedetgårinte. Skäms så mycket över mig själv, allra mest för att jag lägger så stor skuld på andra. Det är ju bara jag som kan ta mig upp ur det här. Men ändå kan jag inte låta bli att tänka att jag inte får något som helst stöd från någon. Oh nu skäms jag ännu mer, vad är det här föt ynkligt gnäll och rop på hjälp?

 

Nej jag vet inte hur och vad man ska göra. Jag har så lite ork och motivation. Ibland önskar jag verkligen att jag mådde sämre än jag gör. Nått att ta på allvar. Nu går det ju ändå att leva med det. Jag har ändå ett jobb jag sköter, jag betalar räkningarna (även om jag alltid är sen och pank efteråt) jag tvättar, städar och får i mig nån form av mat osv. Allt sånt som man SKA,men det är fan en kamp. Men den där riktiga glädjen och mål med livet, det finns inte. 

 

Mellan allt sovande och grinande har jag iallafall gått en mils morgonpromenad, varit till gymmet en sväng och läst en de + tvättat och bäddat rent sängen. Så nått bra har jag ju gjort iallafall, men nu ligger jag ändå här i min nybäddade säng och mår skit och önskar livet vore annorlunda..